Nedan finns rapporter från barnkurslärare om anapanakurser för barn med följande bakgrunder:
Skolor för hörselskadade i Myanmar (Burma)
Hörselskadade barn i Indien
Synskadade barn i Myanmar
Institutioner i Myanmar
Barnhem i Malaysia
Spetälskeby i Myanmar
Områden drabbade av cyklonen Nargis i Myanmar
Skolor för hörselskadade i Myanmar (Burma)
 |
| Elever på skola för hörselskadade barn i Mandalay |
Den 30 juli deltog 104 elever vid ett ungdomscenter för döva i Chanmyathazi-kvarteret, Mandalay, Myanmar. Inspelningar av S.N. Goenkas instruktioner i anapana användes för att skapa en god atmosfär i meditationssalen, till glädje även för de vuxna som var där. Huvuddragen i Goenkajis instruktioner presenterades med hjälp av Powerpoint i kombination med teckenspråk.
 |
| Användning av Powerpoint och teckenspråk för att undervisa hörselskadade barn i Mandalay |
Eleverna delades in i små grupper på 20 elever samt gavs vägledning och återkoppling av en barnkurslärare och en lärare från ungdomscentret. Även blädderblock användes för att ge instruktioner. Barnen förstod att ett meditationspass var slut när barnkursläraren slog i golvet eller rörde vid ett barn längst ut i raden som sedan rörde nästa barn och så vidare. Denna första kurs för barn med särskilda behov var en viktig och minnesvärd milstolpe.
 |
| Elever vid Mary Chapman-skolan, Yangon |
Den andra kursen för hörselskadade barn hölls den 4 november 2006 på Mary Chapman-skolan för döva i Dagon, Yangon, Myanmar. Antalet elever var 103.
Samma undervisningsmetoder användes. Den enda skillnaden var elevernas bakgrund. Eleverna från Mandalay var buddhister medan barnen och de flesta lärarna från Mary Chapman-skolan var kristna, men samma instruktioner användes. En tredje kurs hölls på samma skola i januari 2008 med 111 elever.
 |
| Användning av bildtavlor för att undervisa hörselskadade barn |
Barnkurslärarna rapporterade: "Vi var lite oroliga eftersom det var första gången vi höll kurs för hörselskadade barn. Det fanns också en viss skepsis, men många av de hörselskadade var entusiastiska. Med Goenkajis uppmuntran märkte vi att eleverna deltog aktivt och praktiserade väl. Vi var lättade och glada över att vi kunde kommunicera med dem. Deras uppskattning var tydlig och de visade detta genom höjda röster och teckenspråk."
 |
| Hörselskadade barn i Myanmar uttrycker sin uppskattning. |
Tillbaka till högst upp på sidan
Hörselskadade barn i IndienEn lärare i Pune med 15 års erfarenhet av att arbeta med hörselskadade barn uppmuntrades av S.N. Goenka att anordna en kurs för sina elever. Några lärare från det lokala vipassanacentret Dhamma Punna besökte hennes skola under några månader. De bekantade sig med teckenspråk och hörapparater och deras begränsningar.
Skolläraren utsågs till barnkurslärare och den första kursen för hennes elever hölls på ett lokalt center år 2006. Deltagarna var äldre tonåringar i en grupp på 27 personer. Före kursen fick de se filmen "The Compass" som handlar om barnkurser. De kunde också besöka centret där det pågick en kurs för 80 elever och de fick vissa inledande instruktioner.
 |
| Hörselskadade tonåringar på centret i Pune, Indien |
Under kurserna som följde fick de mer detaljerade instruktioner och de träffade läraren i små grupper. Filmer som visar Goenkaji ge instruktioner på hindi spelades upp i bakgrunden, samtidigt som läraren visade bilder med bokstäver på det lokala språket, marathi. Under den avslutande sessionen med metta (meditation på kärleksfull omtanke) fick volontärerna tårar i ögonen. När Goenkaji reciterade sjöng barnen med på sitt eget sätt.
Sedan dess har en film tagits fram där läraren ger instruktionerna på teckenspråk. För varje kurs som gavs blev barnen och teamet mer bekväma. Cirka 20 kurser har nu hållits och även yngre barn har fått möjlighet att delta. Efter att en större sal byggts på centret år 2009 kunde större grupper delta i kurserna. I januari spelades en film in som alla intresserade kunde se.
Teamet i Pune fick en donation från USA för att täcka kostnaderna för kursmaterialet. Teckenspråket är inte universellt. Det finns skillnader mellan olika länder. När allt kursmaterial på teckenspråket på marathi är färdigt, kan det ligga till grund för att ta fram liknande material för andra barnkurser.
Film från en kurs för hörselskadade barn i Pune, Indien:
Ladda ner video: Liten (61 MB) | Stor (178 MB)
Copyright: Vipassana Research Institute
En kurs för hörselskadade barn genomfördes också på Kamak High School for the Hearing Impaired i Madurai, Tamil Nadu, med användning av instruktioner på tamilska. Barnen var mestadels mycket fattiga och hade låg utbildning. Att genomföra kursen var en utmaning.
Det hölls en 1-dagskurs för 40 barn och en 2-dagarskurs för 49 tonåringar. Skollärarna hjälpte barnkurslärarna att kommunicera med eleverna med hjälp av teckenspråk och genom att skriva på svarta tavlan. En trumma användes för att signalera början och slutet på meditationspassen.
Barnens kroppsspråk visade tydligt att de förstod kursens innehåll och att de uppskattade den frid som meditationen gav.
Tillbaka till högst upp på sidan
Synskadade barn i Myanmar |
| Anapanakurs för synskadade barn i Yangon, Myanmar |
Kyi Myin Dine Blind School höll sin första anapanakurs i juli 2005. Barnen var entusiastiska. Även om de hade nedsatt syn var de intelligenta och ville ta till sig kunskap, färdigheter och visdom. Meditationsläraren försäkrade dem: "Även om ni har nedsatt syn finns det högre intellektuella och andliga förmågor som kan utvecklas genom att praktisera meditation på rätt sätt. Någon som har god syn kan ändå leva i okunnighetens mörker. De kan skada sig själva och andra genom att handla ogynnsamt i tanke, tal och fysisk handling. Ni kan se visdomens ljus och leva ett positivt och sunt liv."
 |
| Volontärer från Myanmar hjälper synskadade barn att hitta sin plats i meditationshallen. |
I början mötte de samma svårigheter som alla andra som lär meditation, t.ex. att tankarna vandrar iväg, oro, fysisk smärta, sömnighet, osv. Men med uppmuntran och vägledning tog de till sig kursen väl.
 |
| Efter en kurs för synskadade barn i Myanmar |
Här är några av deras kommentarer:
"Tidigare var jag alltid arg och mitt sinne var en enda röra. Nu är jag inte arg längre. Jag känner mig lätt och glad."
"Jag önskar verkligen att jag kunde lära mina föräldrar detta, så att de också får samma resultat."
"Nu kan jag se ljus stråla i mitt liv. Jag är varken ledsen eller deprimerad."
"Tidigare trodde jag att vi inte kunde praktisera detta eftersom vi är blinda. Nu vet vi att vi kan göra det!"
"Vi har hittat ljuset! Vi är inte längre i mörker."
Tillbaka till högst upp på sidan
Institutioner i MyanmarOlika institutioner som ligger under Socialdepartementet har anordnat kurser för barn. Dessa institutioner tar hand om barn som är föräldralösa, övergivna eller hemlösa, eller har andra allvarliga problem, t.ex. har begått brott.
Hnet-aw-san i Myanmar är ett utbildningscenter för pojkar som avtjänar straff för olika brott. Barn från andra utbildningscenter som Socialdepartementet driver skickas också till Hnet-aw-san om de blir omöjliga att hantera eller fyller 18 år. En lärare från Hnet-aw-san sa: "Vi märker definitivt en skillnad. Pojkarna från utbildningscentret Kaba Aye som gjort kurser i medvetenhet om andningen är mer hanterbara och artiga än pojkarna på Hnet-aw-san som inte haft möjlighet att göra kursen. Jag är glad att pojkarna från Hnet-aw-san kommer få chansen att göra kursen och få samma goda resultat. Vi hoppas att alla pojkar kommer bli goda och ansvarsfulla medborgare i framtiden. Kursen kommer säkert vara till hjälp för dem."
 |
| Kurs på ett utbildningscenter för pojkar som drivs av Socialdepartementet i Myanmar |
En anapanakurs för 169 unga manliga fångar hölls vid Insein-fängelset i Yangon den 27 juli 2008, efter att den första vipassanakursen på fängelset avslutats. Tolv lärare och två andra volontärer servade dem. Återkopplingen från ungdomarna var väldigt rörande.
Tillbaka till högst upp på sidan
Barnhem i MalaysiaBarnhemmet Taman Megah i Kuala Lumpur tar emot föräldralösa, handikappade och övergivna barn. Det ligger i en förort och är inrymt i tre hus på rad. Hemmet är beroende av att volontärer lägger ner tid på att hjälpa barnen att känna sig trygga och älskade. Barnen kommer från alla etniska grupper, men eftersom hemmet startades av ett tamilskt par kan alla barnen tala tamilska.
En 1-dags anapanakurs på tamilska anordnades i december 2006 och leddes av en barnkurslärare från Singapore. Barnens fysiska, mentala och sociala förmåga är väldigt olika. Ett tiotal barn ansågs kunna förstå och delta i kursen. Läraren kunde kommunicera väl med barnen och var nöjd med deras framsteg. De volontärer som hjälpte till vid andra aktiviteter talade med barnen på flera olika språk, såsom är vanligt i Malaysia.
I maj 2008 bjöds barn från samma hem in till en 1-dagskurs tillsammans med barn från barnhemmet Ti Ratana. Kursen hölls på ett aktivitetshus i Sierramas där anapanakurser hålls regelbundet. Det var 40 barn som deltog.
 |
| Kurs för tamilska barn i Sierramas, Kuala Lumpur |
Tillbaka till högst upp på sidan
By för spetälska i MyanmarI maj 2007 genomfördes den första anapanakursen för barn på en grundskola i byn Myayadanar i Sagaing i övre Myanmar, där 160 familjer lever avskilda på grund av spetälska. Efter flera flyttningar placerades familjerna slutligen i denna by år 1992.
Byskolan grundades år 1997. Regeringen gav den år 2006 status som statlig grundskola.
 |
| Grundskola i spetälskeby i övre Myanmar |
I byn finns en liten klinik där barnen ges gratis förebyggande behandling. Hos deras föräldrar är sjukdomen dock långt gången och flera har missbildningar. Även de får behandling, men är de redan missbildade kan de inte alltid botas. De har naturligtvis komplex för sin sjukdom. Deras arbete består främst av sophämtning och att sälja föremål som kan återvinnas.
Teamet som höll 1-dagskursen i anapana leddes av dr Saw Mya Yee och Daw Win Kyi från Yangon. Ett introduktionsmöte hölls på skolgården. Sedan fick eleverna platser i salen där de lyssnade på Goenakjis instruktioner och praktiserade anapana-sati såsom de instruerats.
Efter instruktionerna delades de in i små grupper. En barnkurslärare hade samtal med eleverna och gav dem råd. Sedan samlades de åter i salen för gruppsittning.
 |
| Frågestund på grundskola i spetälskeby |
Klockan 15.00 hölls den sista gruppsittningen i salen. Den följdes av meditation på kärleksfull omtanke och medkänsla. Barnens ansikten strålade av glädje och lycka. De uppskattade all omtanke och självklart var lärarna mycket glada över att kunna hjälpa till.
Tillbaka till högst upp på sidan
Områden drabbade av cyklonen Nargis i MyanmarEfter cyklonen den 2 och 3 maj 2008 anlände hjälparbetare för att stödja byar där liv gått förlorade, byggnader förstörts samt mat- och vattenförsörjningen störts. En grupp barnkurslärare kunde ge donationer och hjälpa till på andra sätt genom att samordna sina insatser med lokala meditatörer. Dessutom gav de sex 1-dagskurser för barn. Dessa hölls i juni och juli i byar som drabbats av cyklonen, med sammanlagt 1010 unga elever. Kurserna bidrog till att lindra barnens djupa rädsla och ångest samt höjde deras moral och stärkte deras sinnen.
 |
| Bildspel från kurser som hölls efter cyklonen Nargis. (klicka på bilden nedan för att se bildspelet) |
